Startsida
Klippans Kulturreservat
Carlstens fyr
Pater
Noster
Fyren Pater Noster
Fyrpersonal
Lite historia
Lite Heidenstam
Ludviksbergs Werkstads AB
Pater Noster på Latin
Kort på Heidenstamfyrar
Föreningen
Pater Nosters Vänner
Svenska
Fyrsälskapet
Svenska Amerika Linjen
Gamla kort
Skriv i min gästbok
Skriv i min
gästmapp
|
|
Foto: RAÄ, Jan Norrman
Fyren Pater Noster
Long./Lat N 57° 54 O 11° 28
Hamneskären norr om Marstrand har i alla tider varit riskfyllda för
sjöfarten. I kungliga brev från mitten på 1700-talet skrivs om behovet
av en fyr i dessa farvatten. Det beslöts senare att en fyr skulle byggas
på Carlstens Fästningstorn 1781. Denna fyr visade sig vara opålitlig på
grund av sin höga placering som kunde försvinna vid dimma och moln.
Förvaltningen för sjöärendena tog fram ett nytt förslag om fyr på
Hamneskär.
Fyringeniör Carl Carlsson lämnade in förslag och kostnadsberäkning den
16 nov. 1866, för en fyranläggning på Hamneskär till en kostnad på
119,000 Rmt, som Kongl. Majt i Nådig beviljade den 18 dec. 1866.
Från Carlstens
fyr på Carlstens fästning tog det 87 år att bygga dom stora fyrarna.
Pater Noster
var den tredje och sista av västkustens Heidenstamfyrar.
Kontrakt skrevs den 20
augusti 1867 mellan Kongl. Förvaltningen af Sjö-Ärenden och Ingeniör
Jacques Lamm,
om
tillverkning av ett fyrtorn av järn till Pater Noster.
Fyren skulle även till vissa delar vara
galvaniserad. Priset
för fyrtornet av järn inkl. galvanisering var 34,900 Riksdaler Riksmynt.
Fyren är en öppen pelare, med torn av järn, rödmålad, 6 kolonner i höjd
förutom dom inklädda vaktrummen. I mitten en spiraltrappa inklädd med
järnplåt.
Fyraltanen vilade på ornamenterade järnkonsoler och har en konstfullt
genombruten golvlist. Lanterninen är utsmyckad med 13 gjutna lejonhuvud av
brons. En utsmyckning som även fanns på Hållö och Väderöbod.
Fyrtornets
höjd är 108 fot, fyrljusets höjd över vattenytan är 120 fot och grundens
höjd över vattenytan är 22 fot. Fyren är en 1.a Ordn. omgående linsfyr,
som visar varje 1½ minut en stark blänk av 20 à 25 sekunders
varaktighet. Lysvidd är
20 Nm.
Fyrens vikt var 131 ton.
Fyringeniör Carl Carlsson skrev till Lotsdirektören Stockholm, att han
den 16 maj 1867, varit på Hamneskär och stakat ut byggnadstomter för en
fyranläggning.
Den
20 juni 1867 avrapporterades till Lotsdirektören för Westra lotsdistriktet, att grundarbetena för fyren
påbörjats, med sprängningsarbeten och planering. att
250 kubikfot sprängsten blivet bortforslat. Arbetena hade även påbörjats för
boningshuset, såsom avröjning och sprängning för grunden. En
del av den sprängda gråstenen användes till fotmuren. Man har även
sprängt i berget för vattenavlopp.
Kostnaderna för grundarbeten uppgick till 1598,40 Rmt. Dessutom har på skäret blivet uppfört en
provisorisk smedja, kokkök och latrin, samt de på Wäderöbod provisoriska
baracker och befälsbod, transporterats till Pater Noster och blivit
uppmonterade. Arbetspersonalen består av 21 arbetare och 1 tillsyningsman.
Ett boningshuset av stående spåntad plank med spåntak, rödfärgat, 60 fot
långt, 32 fot brett, 12 fot till takfoten, uppfördes 1867 till en
kostnad av 14050 Rmt.
Ett uthus av resvirke och bräder under spåntak, 40 fot långt, 22 fot
brett, 8,5 fot högt till takfot uppfördes 1867 till en kostnad av
2950,00 Rmt.
En källare under spåntäkt brädtak, 25 fot långt, 20 fot brett och 8,5
fot högt under takfot, uppfördes 1867 till en kostnad av 3200,00 Rmt.
En latrin av resvirke, spåntäkt tak uppfördes 1867. Kostnad 125 Rmt.
Sprängningar, fyllningar och planering av gångvägar, och torvsättning av
gårdsplan utfördes 1867 till en kostnad av 1939 Rmt.
I ett brev den 28 aug. 1867 meddelas att arbetena avancerat så lång att
större delen av arbetspersonalen avskedas i slutet av september månad,
och att en vaktare anses vara behövlig, dels för byggnadernas värmande
och för en tids eldning i kakelugnar och övriga eldstäder.
Den 1 oktober 1867 anställs fyrbiträdet från Hållö C. J. Olsson som
vaktare. Löneförmånen var traktamente på 2,25 Rmt om dagen, 4 famnar ved
till bostadsrummen, samt underlättande av anskaffning av
livsförnödenheter, budskickning en gång i veckan med Marstrands lotsar
på Kronans bekostnad.
År
1868 uppmonterades fyrtornet, tillverkat hos Ludviksbergs Mekaniska
Werkstad, Södermälarstrand, Stockholm.
I telegram till Lotsdirektören den 27 aug. 1868 skriver G von
Heidenstam, att vid uppmontering av fyrapparaten, saknas vissa delar bl.
a. ett vertikalt drivhjul med tillhörande större drivhjul med sneda
kuggar och drivaxel, samt två regulatorer saknades. Fyrapparaten kom
från Lepaute, run de Rivoli 146, i Paris till ett beräknat pris på 50,000
Rmt.
I telegram den 8 sept. meddelar G. von Heidenstam till Stockholm: Oväder
försenat arbetet, apparaten uppsatt färdig troligen först omkring
onsdagen den 16.
Ett telegram den 10 okt. meddelar G. von Heidenstam Lotsdirektören i
Stockholm; Fyrarne färdiga 12, inväntar i Marstrand. Kungörelsen om icke fyrlinien
Westnordwest 1/8 West bör upptagas.
Fyren tändes den 12 okt 1868.
Samma dag
släktes Carlstens fyr på Carlstens Fästnings tak, Marstrandsön.
Nybyggnationskostnaden för fyren uppgick till 98422,21 Rmt.
En segelbåt anskaffades, en upphalningsbädd samt planering utfördes
1868, kostnad 900,00 Rmt.
Båten
tillhörande Pater Noster fyrplats,
med fyrpersonalens barn.
En brunn uppfördes 1868, kostnad 64 Rmt.
År 1869 byggdes en klockstapel till en kostnad av 495,36 Rmt. Ringklocka
inköptes, som var gjuten hos J. A. Beckman i Stockholm, kostnad 136,75 Rmt.
År 1870 inköptes en solvisare, kostnad 5,29 Rmt.
Fyren tändes med tranolja fram till
1887 då fotogenlampa installerades.
År 1891 byggdes vid fyren en klockstapel som drevs av en liten väderkvarn
som gav mekanisk kraft till drivningen av klockringningen vid dimma. Men
som bekant är det ofta stiltje vid dimma så iden övergavs till förmån för
skott från en kanon.
År 1907 utrustades fyren med luxljus .
År 1939 var en ny hamn på östsidan klar.
På den lilla ön
Hamneskär uppfördes inte bara fyren Pater Noster utan också ett hus som
skulle komma att utgöra hem för de familjer som bodde därute fram till
1964, samt uthus, bagarstuga och kruthus.
Tillsammans med själva
fyren bildar dessa hus med omgivande trädgårdar och brunnar ute på denna
vindpinade lilla ö en enastående miljö väl värd att bevara för
eftervärlden. Dom samlade regnvatten i cisterner, odlade kål och potatis i den lilla
jordplätt som med möda fraktats dit ut.
I
början av 1900-talet
fanns det till och med skola därute.
Fyren renoverades 1980 för 600.000 kronor i samverkan med Tjörns kommun,
Bohuslandstinget och AMS. Bohusläns Museum övertog vid denna tid
förvaltaransvaret för fyren. Tio år senare behövdes en ny renovering, då
nära tre gånger så dyr som den första. Ytterligare 10 år senare, framstår
en mer genomgripande renovering med betydligt längre varaktighet som det
enda sättet att på sikt bevara detta unika kulturminnesmärke från den
svenska industrialismens tidiga skede.
Fyren Pater Noster har nu slutat
sin aktiva tjänst att vägleda sjöfarare i drygt ett sekel.
Fyren, var varmförzinkad redan från början, vilket visade sig vid den
renovering som påbörjades 2003.
Namnet "Pater Noster"
, som betyder "Fader Vår" , kan ha sitt ursprung i de böner som sjöfarande
bad för att klara dessa skär och grynnor.
År 1977 släktes fyren och ersattes av en 26 met. hög kassunfyr på
Hätteberget ca 4 nm VSV Marstrand. Sedan dess har ideella krafter arbetat för ett
bevarande.
Efter fem års renovering sattes på plats den 3 juli 2007, efter
renovering hos Pharmadule Emtunga AB, Arendal i Göteborg.
Fyren Pater Noster
hängande i kranen innan den sattes på plats på Hamneskär.
Fyren tändes den 26 sept. 2007 av landshövding Göte Bernhardsson, i
samband med bokmässan.
Huvudansvaret för Pater Nosters fyrtorn ligger numera hos Statens
fastighetsverk.
Länkar:
Pater Nosters hemresa har börjat
Göteborgs-Posten 25 juni 2007
Pater Noster på väg hem
Göteborgs-Posten 2 juli 2007
Göteborgs-Posten 3
juli 2007
Pater Noster hemma igen
GT 4 juli 2007
Läs även:
Den första galvaniseringsinrättningen i Göteborg
införd i GHT
18 juli 1850
Instruktioner
för vaktare på Pater Noster
Kontrakt nr. 12
Beskrivning till Nr. 12
Kostnadsförslag
Övriga brev från byggarbetsplatsen till Lotsdirektören i Stockholm:
1867-05-20 pdf
1867-06-20 pdf
1867-06-25 pdf
1867-08-28 pdf
1867-09-15 pdf
1867-09-21 pdf
1867-09-28 pdf
1867-09-30 pdf
1867-10-21 pdf
1867-10-21 Brev pdf
1867-10-25 pdf
1867-10-26 pdf
1867-10-26 B
pdf
1867-11-08 pdf
1867-11-09 pdf
1867-12-04 pdf
1868-08-04 pdf
1868-08-21 pdf
1868-08-23 pdf
1868-08-26Telegram pdf
1868-08-27 Telegram pdf
1868-09-08 Telegram pdf
1868-09-11 Telegram pdf
1868-09-15.pdf
1868-10-01.pdf
Kostnader om Nybygg och Rep arb. 1867 pdf
Räkenskaper P N 1867-1870 pdf
Instruktioner
för vaktare på Pater Noster
Kontrakt nr. 12
Beskrivning till Nr. 12
Kostnadsförslag
Se
även:
Föreningen Pater
Nosters Vänner
Föreningen Svenska Fyrsällskapet
Källa:
Krigsarkivet
Landsarkivet
Lotsstyrelsen
© Copyright
2004-2008 Morgan Lundberg
senast uppdaterad
den 18 januari 2008 |