Pater Noster

 

Startsida

Klippans Kulturreservat

Carlstens fyr 

Pater Noster
   Fyren Pater Noster
  
Fyrpersonal
  
Lite historia
  
Lite Heidenstam

  
Ludviksbergs Werkstads AB
  
Pater Noster på Latin
   Kort på Heidenstamfyrar
 
  
Föreningen Pater Nosters Vänner
  Svenska Fyrsälskapet

Svenska Amerika Linjen

Gamla kort

Skriv i min gästbok

Skriv i min gästmapp
Free Guestmap from Bravenet.com

 

 


Foto: RAÄ, Jan Norrman


Fyren Pater Noster
 Long./Lat N 57° 54 O 11° 28 


Hamneskären norr om Marstrand har i alla tider varit riskfyllda för sjöfarten. I kungliga brev från mitten på 1700-talet skrivs om behovet av en fyr i dessa farvatten. Det beslöts senare att en fyr skulle byggas på Carlstens Fästningstorn 1781. Denna fyr visade sig vara opålitlig på grund av sin höga placering som kunde försvinna vid dimma och moln.
Förvaltningen för sjöärendena tog fram ett nytt förslag om fyr på Hamneskär.
Fyringeniör Carl Carlsson lämnade in förslag och kostnadsberäkning den 16 nov. 1866, för en fyranläggning på Hamneskär till en kostnad på 119,000 Rmt, som Kongl. Majt i Nådig beviljade den 18 dec. 1866.

Från Carlstens fyr på Carlstens fästning tog det 87 år att bygga dom stora fyrarna.

Pater Noster var den tredje och sista av västkustens Heidenstamfyrar.

Kontrakt skrevs den 20 augusti 1867 mellan Kongl. Förvaltningen af Sjö-Ärenden och Ingeniör Jacques Lamm, om tillverkning av ett fyrtorn av järn till Pater Noster. Fyren skulle även till vissa delar vara galvaniserad. Priset för fyrtornet av järn inkl. galvanisering var 34,900 Riksdaler Riksmynt.

Fyren är en öppen pelare, med torn av järn, rödmålad, 6 kolonner i höjd förutom dom inklädda vaktrummen. I mitten en spiraltrappa inklädd med järnplåt.
Fyraltanen vilade på ornamenterade järnkonsoler och har en konstfullt genombruten golvlist. Lanterninen är utsmyckad med 13 gjutna lejonhuvud av brons. En utsmyckning som även fanns på Hållö och Väderöbod.

Fyrtornets höjd är 108 fot, fyrljusets höjd över vattenytan är 120 fot och grundens höjd över vattenytan är 22 fot. Fyren är en 1.a Ordn. omgående linsfyr, som visar varje 1½ minut en stark blänk av 20 à 25 sekunders varaktighet. Lysvidd är 20 Nm.
Fyrens vikt var 131 ton.


Fyringeniör Carl Carlsson skrev till Lotsdirektören Stockholm, att han den 16 maj 1867, varit på Hamneskär och stakat ut byggnadstomter för en fyranläggning.
Den 20 juni 1867 avrapporterades till Lotsdirektören för Westra lotsdistriktet, att grundarbetena för fyren påbörjats, med sprängningsarbeten och planering. att 250 kubikfot sprängsten blivet bortforslat. Arbetena hade även påbörjats för boningshuset, såsom avröjning och sprängning för grunden. En del av den sprängda gråstenen användes till fotmuren. Man har även sprängt i berget för vattenavlopp. Kostnaderna för grundarbeten uppgick till 1598,40 Rmt. Dessutom har på skäret blivet uppfört en provisorisk smedja, kokkök och latrin, samt de på Wäderöbod provisoriska baracker och befälsbod, transporterats till Pater Noster och blivit uppmonterade. Arbetspersonalen består av 21 arbetare och 1 tillsyningsman.
Ett boningshuset av stående spåntad plank med spåntak, rödfärgat, 60 fot långt, 32 fot brett, 12 fot till takfoten, uppfördes 1867 till en kostnad av 14050 Rmt.
Ett uthus av resvirke och bräder under spåntak, 40 fot långt, 22 fot brett, 8,5 fot högt till takfot uppfördes 1867 till en kostnad av 2950,00 Rmt.
En källare under spåntäkt brädtak, 25 fot långt, 20 fot brett och 8,5 fot högt under takfot, uppfördes 1867 till en kostnad av 3200,00 Rmt.
En latrin av resvirke, spåntäkt tak uppfördes 1867. Kostnad 125 Rmt.
Sprängningar, fyllningar och planering av gångvägar, och torvsättning av gårdsplan utfördes 1867 till en kostnad av 1939 Rmt.
I ett brev den 28 aug. 1867 meddelas att arbetena avancerat så lång att större delen av arbetspersonalen avskedas i slutet av september månad, och att en vaktare anses vara behövlig, dels för byggnadernas värmande och för en tids eldning i kakelugnar och övriga eldstäder.
Den 1 oktober 1867 anställs fyrbiträdet från Hållö C. J. Olsson som vaktare. Löneförmånen var traktamente på 2,25 Rmt om dagen, 4 famnar ved till bostadsrummen, samt underlättande av anskaffning av livsförnödenheter, budskickning en gång i veckan med Marstrands lotsar på Kronans bekostnad.

År 1868 uppmonterades fyrtornet, tillverkat hos Ludviksbergs Mekaniska Werkstad, Södermälarstrand, Stockholm.
I telegram till Lotsdirektören den 27 aug. 1868 skriver G von Heidenstam, att vid uppmontering av fyrapparaten, saknas vissa delar bl. a. ett vertikalt drivhjul med tillhörande större drivhjul med sneda kuggar och drivaxel, samt två regulatorer saknades. Fyrapparaten kom från Lepaute, run de Rivoli 146, i Paris till ett beräknat pris på 50,000 Rmt. 
I telegram den 8 sept. meddelar G. von Heidenstam till Stockholm: Oväder försenat arbetet, apparaten uppsatt färdig troligen först omkring onsdagen den 16.
Ett telegram den 10 okt. meddelar G. von Heidenstam Lotsdirektören i Stockholm; Fyrarne färdiga 12, inväntar i Marstrand. Kungörelsen om icke fyrlinien Westnordwest 1/8 West bör upptagas.
Fyren tändes den 12 okt 1868.
Samma dag släktes Carlstens fyr på Carlstens Fästnings tak, Marstrandsön.
Nybyggnationskostnaden för fyren uppgick till 98422,21 Rmt.
En segelbåt anskaffades, en upphalningsbädd samt planering utfördes 1868, kostnad 900,00 Rmt.


Båten tillhörande Pater Noster fyrplats,
med fyrpersonalens barn.


En brunn uppfördes 1868, kostnad 64 Rmt.
År 1869 byggdes en klockstapel till en kostnad av 495,36 Rmt. Ringklocka inköptes, som var gjuten hos J. A. Beckman i Stockholm, kostnad 136,75 Rmt.
År 1870 inköptes en solvisare, kostnad 5,29 Rmt.
Fyren tändes med tranolja fram till 1887 då fotogenlampa  installerades.
År 1891 byggdes vid fyren en klockstapel som drevs av en liten väderkvarn som gav mekanisk kraft till drivningen av klockringningen vid dimma. Men som bekant är det ofta stiltje vid dimma så iden övergavs till förmån för skott från en kanon.
År 1907 utrustades fyren med luxljus .
År 1939 var en ny hamn på östsidan klar.
På den lilla ön Hamneskär uppfördes inte bara fyren Pater Noster utan också ett hus som skulle komma att utgöra hem för de familjer som bodde därute fram till 1964, samt uthus, bagarstuga och kruthus. Tillsammans med själva fyren bildar dessa hus med omgivande trädgårdar och brunnar ute på denna vindpinade lilla ö en enastående miljö väl värd att bevara för eftervärlden. Dom samlade regnvatten i cisterner, odlade kål och potatis i den lilla jordplätt som med möda fraktats dit ut. I början av 1900-talet fanns det till och med skola därute.

Fyren renoverades 1980 för 600.000 kronor i samverkan med Tjörns kommun, Bohuslandstinget och AMS. Bohusläns Museum övertog  vid denna tid förvaltaransvaret för fyren. Tio år senare behövdes en ny renovering, då nära tre gånger så dyr som den första. Ytterligare 10 år senare, framstår en mer genomgripande renovering med betydligt längre varaktighet som det enda sättet att på sikt bevara detta unika kulturminnesmärke från den svenska industrialismens tidiga skede.
Fyren Pater Noster har nu slutat sin aktiva tjänst att vägleda sjöfarare i drygt ett sekel.
Fyren, var varmförzinkad redan från början, vilket visade sig vid den renovering som påbörjades 2003.
Namnet "Pater Noster" , som betyder "Fader Vår" , kan ha sitt ursprung i de böner som sjöfarande bad för att klara dessa skär och grynnor.
År 1977 släktes fyren och ersattes av en 26 met. hög kassunfyr på Hätteberget ca 4 nm VSV Marstrand. Sedan dess har ideella krafter arbetat för ett bevarande.

Efter fem års renovering sattes på plats den 3 juli 2007, efter renovering hos Pharmadule Emtunga AB, Arendal i Göteborg.


Fyren Pater Noster hängande i kranen innan den sattes på plats på Hamneskär.


Fyren tändes den 26 sept. 2007 av landshövding Göte Bernhardsson, i samband med bokmässan.

Huvudansvaret för Pater Nosters fyrtorn ligger numera hos Statens fastighetsverk.

Länkar:
Pater Nosters hemresa har börjat

Göteborgs-Posten 25 juni 2007
Pater Noster på väg hem
Göteborgs-Posten 2 juli 2007
Pater Noster äntligen hemma

Göteborgs-Posten 3 juli 2007
Pater Noster hemma igen
GT 4 juli 2007

Läs även:
Den första galvaniseringsinrättningen i Göteborg
införd i GHT 18 juli 1850
 
Instruktioner för vaktare på Pater Noster
Kontrakt nr. 12
Beskrivning till Nr. 12
Kostnadsförslag

Övriga brev från byggarbetsplatsen till Lotsdirektören i Stockholm:
1867-05-20 pdf
1867-06-20 pdf
1867-06-25 pdf
1867-08-28 pdf
1867-09-15 pdf
1867-09-21 pdf
1867-09-28 pdf
1867-09-30 pdf
1867-10-21 pdf
1867-10-21 Brev pdf
1867-10-25 pdf
1867-10-26 pdf
1867-10-26 B pdf
1867-11-08 pdf
1867-11-09 pdf
1867-12-04 pdf
1868-08-04 pdf
1868-08-21 pdf
1868-08-23 pdf
1868-08-26Telegram pdf

1868-08-27 Telegram pdf
1868-09-08 Telegram pdf
1868-09-11 Telegram pdf
1868-09-15.pdf
1868-10-01.pdf
Kostnader om Nybygg och Rep arb. 1867 pdf
Räkenskaper P N 1867-1870 pdf

Instruktioner för vaktare på Pater Noster
Kontrakt nr. 12
Beskrivning till Nr. 12
Kostnadsförslag

Se även:
Föreningen Pater Nosters Vänner
Föreningen Svenska Fyrsällskapet

Källa:
Krigsarkivet
Landsarkivet
Lotsstyrelsen


© Copyright 2004-2008 Morgan Lundberg
senast uppdaterad den 18 januari 2008